Varför är gamla träfönster (oftast) bättre än nya

Att byta från gamla träfönster till nya industrifönster är ofta inte värt investeringen. ( Trots massiv marknadsföring om motsatsen)

Varför är gamla träfönster så bra då?

Innan massproduktionens tid valdes virket till fönsterbåge och karm av kärnvirke från fur. Kärnan på en tall (fura) börjar bildas när ett träd har blivit mellan 60 och 100 år gammalt. Då börjar de inre årsringarna omvandlas till kådrik kärna som är orange till färgen.

Gamla tallar. Foto:Mikael “Fetveds Micke” Tiljestrand Edström


Förutom att ta borrprov på det levande trädets stam går det att se på kronans topp när trädet nått “mogen” ålder, den blir liksom knubbigare och rundare.

De byggnadsdetaljer som görs i kärnfur är extremt beständigt mot röta. Har du sågat i en 150 år gammal karm och känt den starka lukten av kåda?
På grund av det allt mer kortsiktiga skogsbruket så är det få tallar som blir mogna och kärnan blir inte så stor andel av stammen som om den fått stå några tiotal år till. Därför kan det vara svårt att hitta bra ämnen i kärnfur. När du står i en brädgård så märker du tydligt att de rosagula bitarna i kärnfur är mycket tyngre.

Till skillnad mot industrifönster i plast eller metall, kan fönster i trä, av god kvalité, låta sig underhållas och fylla sin funktion många år till.
Färg skyddar inte trä och det var inte alltid gamla fönster var målade, ett exempel är Agusastugan i Tomelilla kommun

Fönster som sitter lite skyddade under ett taköverhäng, färgen har försvunnit från fönsterna, så att träet kan torka upp efter fuktpåslag och de är förmodligen i ett bättre skick än man skulle kunna tro.

Varför målar man då?
Små stift och kitt håller glasrutan på plats i ett fönster. Kitt, som är gjort av krita och linolja kan suga åt sig lite vatten och svälla så kittet måste vara målat för att fylla sin funktion. Färgen skyddar mötet mellan kitt och glas och ser till att vatten inte kommer åt kittet.

Varför linoljefärg?
Förutom att linoljefärg är en hållbart producerad produkt, av naturliga råvaror och lätt att använda så är den bra för träet.
Det är en myt att linoljefärg andas, det som är bra med färgen är att den bryts ner snabbare än träet hinner påverkas. Ett linoljefärgsmålat fönster utan underhåll, som tappat kitt och färgskikt, brukar vara i bra skick trots att åren går (om virkeskvalitén är bra). Är bara fönstret skyddat mot alltför mycket regnvatten så är den värsta effekten att det blir dragit inomhus på grund av att det saknas kitt och fönstret har blivit “välventilerat”.

Man kan jämföra en linoljefärgsmålad yta med läder, tål en del fukt men inte hur mycket som helst utan att torka upp emellan och återfettning. Plastfärg och alkydfärg är mer som plast eller galon, inget man vill vara klädd i från topp till tå.

Grundmålning av fönster med linoljefärg, linoljefärgen fäster fint på träet på grund av de små linoljemolekylerna, eftersom linoljan bryts ner av väder och vind så kapslar den inte in fukt på samma sätt som täta, icke nedbrytningsbara färger. Ofta är alltför tät färg anledningen till att trä börjat ruttna. Foto: Natsha Peña Urruti

Genom att tex ringbarka en tall så kan man stressa trädet att blöda kåda, då bildas något som kallas fetved. Veden får en ” naturlig ” impregnering och är ett sätt att få rötbeständigt virke. Se Fetvedens vänner. Tallens grova grenar innehåller också mycket kåda och jag brukar leta upp naturliga “vinkeljärn” från grenar som blåst ner eller efter avverkning i en gammal tallskog.

Tallgren som fungerar som hörnjärn. Den fixeras med träplugg i ekbitarna.

Passar på att tipsa om härligt vacker och informativ bok om trä


Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras.