Alla inlägg av Maria

Varför är gamla träfönster (oftast) bättre än nya

Att byta från gamla träfönster till nya industrifönster är ofta inte värt investeringen. ( Trots massiv marknadsföring om motsatsen)

Varför är gamla träfönster så bra då?

Innan massproduktionens tid valdes virket till fönsterbåge och karm av kärnvirke från fur. Kärnan på en tall (fura) börjar bildas när ett träd har blivit mellan 60 och 100 år gammalt. Då börjar de inre årsringarna omvandlas till kådrik kärna som är orange till färgen.

Gamla tallar. Foto:Mikael “Fetveds Micke” Tiljestrand Edström


Förutom att ta borrprov på det levande trädets stam går det att se på kronans topp när trädet nått “mogen” ålder, den blir liksom knubbigare och rundare.

De byggnadsdetaljer som görs i kärnfur är extremt beständigt mot röta. Har du sågat i en 150 år gammal karm och känt den starka lukten av kåda?
På grund av det allt mer kortsiktiga skogsbruket så är det få tallar som blir mogna och kärnan blir inte så stor andel av stammen som om den fått stå några tiotal år till. Därför kan det vara svårt att hitta bra ämnen i kärnfur. När du står i en brädgård så märker du tydligt att de rosagula bitarna i kärnfur är mycket tyngre.

Till skillnad mot industrifönster i plast eller metall, kan fönster i trä, av god kvalité, låta sig underhållas och fylla sin funktion många år till.
Färg skyddar inte trä och det var inte alltid gamla fönster var målade, ett exempel är Agusastugan i Tomelilla kommun

Fönster som sitter lite skyddade under ett taköverhäng, färgen har försvunnit från fönsterna, så att träet kan torka upp efter fuktpåslag och de är förmodligen i ett bättre skick än man skulle kunna tro.

Varför målar man då?
Små stift och kitt håller glasrutan på plats i ett fönster. Kitt, som är gjort av krita och linolja kan suga åt sig lite vatten och svälla så kittet måste vara målat för att fylla sin funktion. Färgen skyddar mötet mellan kitt och glas och ser till att vatten inte kommer åt kittet.

Varför linoljefärg?
Förutom att linoljefärg är en hållbart producerad produkt, av naturliga råvaror och lätt att använda så är den bra för träet.
Det är en myt att linoljefärg andas, det som är bra med färgen är att den bryts ner snabbare än träet hinner påverkas. Ett linoljefärgsmålat fönster utan underhåll, som tappat kitt och färgskikt, brukar vara i bra skick trots att åren går (om virkeskvalitén är bra). Är bara fönstret skyddat mot alltför mycket regnvatten så är den värsta effekten att det blir dragit inomhus på grund av att det saknas kitt och fönstret har blivit “välventilerat”.

Man kan jämföra en linoljefärgsmålad yta med läder, tål en del fukt men inte hur mycket som helst utan att torka upp emellan och återfettning. Plastfärg och alkydfärg är mer som plast eller galon, inget man vill vara klädd i från topp till tå.

Grundmålning av fönster med linoljefärg, linoljefärgen fäster fint på träet på grund av de små linoljemolekylerna, eftersom linoljan bryts ner av väder och vind så kapslar den inte in fukt på samma sätt som täta, icke nedbrytningsbara färger. Ofta är alltför tät färg anledningen till att trä börjat ruttna. Foto: Natsha Peña Urruti

Genom att tex ringbarka en tall så kan man stressa trädet att blöda kåda, då bildas något som kallas fetved. Veden får en ” naturlig ” impregnering och är ett sätt att få rötbeständigt virke. Se Fetvedens vänner. Tallens grova grenar innehåller också mycket kåda och jag brukar leta upp naturliga “vinkeljärn” från grenar som blåst ner eller efter avverkning i en gammal tallskog.

Tallgren som fungerar som hörnjärn. Den fixeras med träplugg i ekbitarna.

Passar på att tipsa om härligt vacker och informativ bok om trä


Sommarens kurser

LERA

I augusti murade och putsade och klinade glada deltagare i lerbyggekursen.

Deltagarna murade upp en vägg av olika material: trä, leca, lersten, bränd tegelsten, glasflaskor mm. Olika ytor var underlag för arbetet med lerputsen, osb, leca eller träullit .

Dag 2 provade deltagarna att forma och färga ytan, pigment blandades i materialet och finfin sand användes för roliga struktur experiment.

Så småningom genom att ha hanterat och provat olika blandningar så får användaren kunskap och erfarenhet om hur det “ska” kännas.
Roligt att så många av deltagarna efter kursen skulle kasta sig in i lerkladdig framtid med bra förtroende .

SLAMFÄRG

Fler och fler hittar till slamfärgens enkla och prestigelösa uttryck. Fasadkoloreringen rågkuse.
Deltagarna kokade svart färg, gul färg, grön färg och röd färg. de kokade på vetemjöl, speltmjöl och såklart på rågmjöl. De provade blanda de ljusa färgerna som baseras på kalkaseinfärg.

Sagt från kursen: “Att det var så enkelt, och att man kunde koka så lite, bara sådär. Trodde felaktigt att det måste vara en stor gryta över en öppen eld.”

Det blev lite mörkröd färg över som sparas i burk , slamfärg kan hålla bra länge under rätt förutsättningar. Tänk en öppnad burk ajvar :-).

Klimatsmart färg? Del 1

Om man vill  minska sitt koldioxidavtryck? Hur ser det ut på området färg? Många undrar och jag försöker svara, detta är ingen uttömmande redogörelse med siffror och diagram på växthusgasutsläpp per kvadratmeter :-).  Gör alltid en egen bedömning utifrån den egna situationen.
Men en sak är klar;  Det bästa för klimatet är Fortsätt läsa Klimatsmart färg? Del 1

Färgrådgivning

Undrar du hur göra med gamla fönster? Går det att måla över tapeterna (och i så fall med vilken färg)? Vilken kulör skulle passa på grinden?

Fönsterpartiet i mitten är photoshoppat och mitt förslag till åtgärd. Här syns tydligt vad både färg och form gör med upplevelsen av fönstret.

Då kanske detta är något för dig. Oavsett om du vet vad du vill ha eller är helt osäker tror jag att du kan ha användning av mina råd. Genom att iaktta era omgivningar, befintliga färgval och önskemål kommer mina råd att vara anpassade efter dina personliga  förutsättningar. Fortsätt läsa Färgrådgivning